Hå.

Vaknade jag av att dörren var öppen, irriterad över att någon väckt mig går jag upp, och ser då att mamma ligger på golvet i badrummet, och Donald irrar omkring i lägenheten. Vad är det som händer? frågar jag. Mamma dussar nått om att hon skulle kliva upp ur sängen. Donald säger att ambulansen ska komma. Mamma har ingen som helst känsla i höger sida av kroppen, inte i benet, inte i armen, inte i ansiktet. 04.45 kör ambulansen iväg med mamma.

Jag är rädd nu. Rädd, spyfärdig och gråten.
Jag konstaterade igår att jag inte orkade mer, att jag skulle vilja dö i en minut eller två.
Och gör det här saken bättre?
nej...
FY fan, livet suger.

jag orkar inte mer längre....
jag gör inte det.


Vill hitta ord djupt inne i min själ som säger allt vad du betyder för mig
dyrbara mamma, jag älskar faktiskt dig.