Hå.

Jag blir så less, så skrattretad och inte minst så pilsk på olydigheter. Jag förstår inte hur en människa kan, enbart på en grund av ett labilt distans-förhållande där den ena parten vill allt och den andra inte alls är särskilt inspirerad, låsa fast sig vid en tanke, en ständig dag med samma innehållslösa mönster, bara en massa "inget speciellt". Att sedan påstå att; "JO, jag är visst självständig" är ju lika trovärt som att påstå att Stalin innerst inne ville främja bönderna och jordbruket i kommunistiska USSR. Nej, jag kommer alltid förbli en player som har svårt att binda mig till en istället för flera. Och att människan sedan tror att det ligger i ekonomiska kompromisser gör ju det hela bara mycket roligare. Sådana som du kommer falla offer för den eviga förlusten i diskussioner, för otrogna flickvänner och inte minst för ångest över ett meningslöst existerande.

Och nej, jag tänker inte hålla käften.
Först, ska jag bli nöjd.

Jag älskar makt och jag älskar att använda den.

Over and Out